Jag har inget liv. Allt jag gör om dagarna är att vara i skolan sen ligga hemma och ruttna bort, dessutom jobbar jag varannan helg. Det är faktiskt jätte tråkigt men jag har inget annat att göra. Känner inte en jäkel i Pålsboda och umgås inte med någon i hällefors. Men jag måste faktiskt göra något åt mitt liv annats kommer jag bara se tillbaka och ångra mig sen när jag blir äldre. Ångra att jag inte gjorde något roligt om dagarna istället för att ligga hemma och kolla på film. Det har jag tid med senare i livet, resten av mitt liv.
Nu får jag ta tag i mitt liv rycka upp mig och kämpa. Kämpa för en bra framtid, kämpa för att aktivera mig själv. Kämpa för mitt liv. Livet är något jag måste ta reda på, för vem vet om man lever igen? Men det är motgångarna som får mig att ge upp, ge upp hoppet om att jag ska göra något annat. Tryggast är faktiskt att ligga hemma och kolla på film och plugga. Plugga så jag faktiskt har en framtid jag kommer tycka om.
Hur som helt var jag inte i skolan idag eftersom ingen väckarklocka ringde, sådana saker händer. Idag har jag i stället lekt med ungarna, skrivit lite, bakat två tårtor och varit ute och gått. Jag tror faktiskt att jag ska gå ut en sväng igen för att tänka, jag behöver det. Tänka är bra, ibland i alla fall. Men ibland tänker jag bara för mycket och då blir allt dåligt. Då tänker jag bara på dåliga saker, även om det är dom dåliga sakerna som får oss att uppleva bra saker.
En människa kan faktiskt inte känna lycka i mer än tre månader har jag hört. Människor är nog den konstigaste varelsen som finns. Vi kan helt enkelt inte vara skapta på rätt vis. Vi kan inte känna för mycket lycka, vi kan heller inte skydda vår jord utan vi förstör den. Hela världen är faktiskt ett riktigt mysterium som aldrig kommer att lösas. Det kommer alltid att finnas frågor som ingen kan svara på, som ingen någonsin kommer få svar på. Till exempel om det finns något liv efter döden. Det vill jag tro på, jag vill tro att man kommer någon stans där man kommer att trivas och känna lycka resten av sin döda tid. Men det är ju ändå konstig, vi kan ju inte finnas där för alltid? Men det skulle också vara tråkigt om allt bara blev svart när man dör, ungefär som när man sover utan att komma ihåg vad man drömmer.
Det finns mycket mer jag skulle kunna skriva om det här, men nu har jag inte tid eftersom jag ska gå och äta lite tårta.
En liten funderare,
- Hannaah
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar