”Man bör säga sanningen, men alla sanningar bör inte sägas.”
Det är ett citat av Drottning Kristina från 1626. Med detta tror jag att hon menar att sanningen inte alltid är bäst. Även om man oftast ska vara ärlig så får man ljuga. Det civiliserade samhället skulle inte klara sig utan lögner. Men det handlar om att ljuga vid rätt tillfälle, man får ljuga för att kanske inte göra någon riktigt besviken eller om man vill skydda någon. Men jag undrar hur tusan man vet om det är rätt tillfälle..
Om det nu skulle vara så att jag skulle göra någon besviken så skulle jag i vilket fall som helst inte klarat av att ljuga. Det måste ju vara lättare för personen att få veta sanningen, för sanningen kommer nog så småningom fram. På något vis får man helt enkelt strunta i att nämna något från början. Jag tror att en kompis blir mer arg om man ljuger för den än om man gör den ledsen från början med sanningen.
Jag tror på sanningen. Även om jag själv vet att jag ljuger ibland. Men jag ska faktiskt bli så ärlig jag bara kan, och sluta ljuga massa. Eller ja, så mycket ljuger jag inte men om man måste får man ljuga. Fast lögner är bra, för tänk om allt som sades var sant, då skulle världen vara ett sjukt ställe.
håll dig till sanningen,
- Hannaah
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar