Sug.

Idag suger allt.
Det suger att jobba trots att jag mår dåligt.
Det suger att det ska vara så jävla svårt att få en bra lägenhet som man kan trivas i.
Det suger att jag måste stressa resten av veckan.
Det suger att det snart är jul för då måste jag vara glad.

Mest av allt så suger ÖBO, mest för deras puckade kösystem som gör att dom under 22 år inte kan få tag på en lägenhet. VAR FAN SKA VI DÅ BO JÄVLA SKIT ÖBO??

något som är lite bra är att jag skriver över lägenheten idag. I helgen flyttar jag på riktigt.
Det är ju iaf lite positivt.

Men det dåliga är fortfarande mer vilket innebär att detta är en jävla skitdag PUNKT

There are things that we don't want to happen but have to accept, things we don't want to know but have to learn, and people we can't live without but have to let go

En resa till Turkiet

Jag har nyss kommit hem från Turkiet, detta var tredje gången jag besökte detta land och tredje gången jag besökte samma stad, nämligen Side. Jag hade inte riktigt samma lust att åka dit denna gång som jag haft de andra gångerna. Jag tror att det beror på att allt var annorlunda denna gång. Vi var fler som åkte, vi bodde på ett annat hotell och det var tre år sedan vi var där. Vi vet ju alla att mycket kan förändras på tre år.

Restaurangerna vi brukade äta på har båda stängt helt. De finns inte längre. Dessutom var hotellet vi bodde på inte så värst mycket att hänga i granen, personal som inte lyssnade på vad man sa och som bråkade med oss. Priserna på allt har gått upp, och jag tycker inte att det är lika vackert längre. Jag tror att detta var sista gången jag besökte Side, man ska aldrig säga aldrig men jag tror inte att jag någonsin kommer åka tillbaka dit. Det finns ställen jag hellre vill se, nya platser helt enkelt. Jag kommer därför se till att spara alla mina bra minnen som jag har från denna fantastiska stad långt in och ta fram dom när jag behöver. Dessa minnen är bra minnen, de är lyckliga minnen.

Ditt liv är summan av alla dina val

Jag har funderat på mycket den senaste tiden, men jag har också fått mycket vettigt ut av mitt tänkande. Mitt liv har förändrats drastiskt på en kort stund, på ungefär ett år har jag tagit studenten, flyttat till Stockholm för jobb, lämnat Stockholm för Hällefors och jobb för att sedan lämna Hällefors för Örebro och ytterligare ett nytt jobb. Jag dessutom under tiden i Örebro bytt lägenhet. Jag har förlorat massa vänner som stod mig nära, men också knutit mycket nya kontakter som jag hoppas kommer hålla. Jag har hittat tillbaka till gamla vänner och även sagt hejdå till äldre vänner. Jag har kommit på vad som gör mig bra och vad som gör mig dåligt. Alla dessa tankar som går tillbaka i tiden får mig att tänka på något nytt, vad händer i framtiden? Vad vill jag göra med mitt liv?

Jag står på en kant vad gäller mitt jobb, vi har blivit uppköpta och kommer kanske inte ha kvar våra jobb om 6 månader. Dessutom kan jag stundvis vara så fruktansvärt trött på mitt jobb och alla krav som finns här, samtidigt som jag faktiskt inte vill söka något annat jobb eftersom jag kan detta. Jag är faktiskt bra på detta även fast det går skit ibland.

Jag har svårt att se vad jag gör om ett år, men jag hoppas att förändringar ska vara lika stora som föregående året. Jag lär mig av detta, att flytta knyta nya kontakter och lämna sånt som inte gör mig bra. Det är så jag växer som person och lär mig leva av livet. Jag hoppas bara att resan denna gång inte ska vara lika ensam, och jag vet precis vilka person jag vill ska vara med på min nästa resa. När den nu händer!

Jag har fått tillbaka kämpaglöden och denna gång ska jag inte ge upp lika fort!

Winnerbäck och sånt

Det har varit en händelserik helg. I fredags var jag i Västerås och kollade på Lars Winnerbäck. Vi stannade över natten och bodde på hotell. Västerås visade sig vara en väldigt grå stad, den stack inte ut och lämnade inga större intryck. Winnerbäck var allt annat än grå, han hade ett nytt band och nya låtar. Han var bra, som alltid. Han har en bra gåva. Han lyckas sätta ord på allt man känner men inte vet hur man ska säga. Han har låtar som man verkligen förstår, han får mig att tänka till, fundera och förstå.

På lördagen valde jag att vara hemma, jag hade tänkt mig ha en lugnt kväll. Jag tänkte sova lite och mest ta hand om mig själv. Kvällen slutade inte som jag hade tänkt men när gör den det.. Jag har tappat motivationen på det mesta men förväntar mig att snart vara på fötter. Det märks när och sånär ni höra mer från mig.

Efter semester..

Min allra första semester är slut, dessutom lyckades jag försova mig andra dagen till jobbet. Jag har tappat lite motivation och det beror nog på att det var så himla skönt att vara ledig. Jag hann med lite regn i Sverige, en veckas sol på Mallorca, besöka krogen och åka till Söderköping för att äta glass för flera hundra kronor. En händelserik semester, med bra och trevliga personer.

Nu har jag gjort något jag aldrig trodde jag skulle våga göra, men vi får se vad som händer och hur det utvecklar sig. Känner jag mig själv rätt så kommer jag ändå fega ur tillslut, det finns alldeles för mycket här som jag är rädd att förlora. dumt att tänka så, jag vet. Men det  är sån jag är.

Har lite svårt att sova, jag kämpar på och försöker så gott jag kan. Ikväll kommer Nicco och räddar mig från ensamheten.

Just det, jag har ny hårfärg också. Ljust passar mig bättre tror jag. Blondes have more fun, right?

Det är svårt att sova när tankarna håller mig vaken..

Godnatt hoppas jag..

Nostalgidagarna

Helgen var trevlig, det var många fina bilar som trängdes på det lilla torget i Hällefors, välputsade blanka bilar. Det var dans, sång och lotterier. Precis som det skall vara.
På kvällen var det dans i parken, dom har öppnat upp så man får dricka sin öl var man vill i parken. Jag tycker det är bra, man slipper trängas i ett litet öltält och kan dansa när man vill. Jag träffade mycket äldre vänner, hade trevligt och gjorde det jag gör bäst, pratade. Det var en kul tillställning, mycket trevligheter. Vad jag vet inget tjafs eller bråk, vilket brukar vara lätt hänt på dessa danser i parken.

Jag tackar arrangörerna för nostalgidagarna då de gjort ett väldigt bra arbete! Hoppas att detta fortsätter i många år.

Update

jag har så mycket att göra på fritiden känns det som. Men mest sitter jag bara och pysslar, gör lite presentaskar och liknande, bara för att det är kul. Idag ska jag till polisen och hämta ut mitt pass, jag vet att jag ser ut som en drogad köttbulle på kortet, men det får duga. Jag får helt enkelt hoppas att de som kollar på passet inte är särskilt snygga!

Annars händer inte så mycket, hoppas att vi ska boka resan till Mallorca idag. Jag kan knappt vänta, det känns skönt att veta att jag får en vecka med sol i sommar! I helgen är det nostalgidagarna, verkar som om det är förkrök hos mina päron där det vankas grillkväll med vänner och bekanta innan vi drar oss till parken och buggar lite!

Har inte så mycket att komma med just nu, men jag lever!

Smile to the world and the world will smile back.. Yeah right

Jag har så mycket tankar som snurrar att jag inte får fram dom rätta orden när jag pratar. Så är livet ibland, jag försöker tänka på annat, hålla mig sysselsatt och umgås med de människor som får mig glad istället. Det är du som gör den stora förlusten, säger alla andra. Jag är inte lika övertygad, oavsett vad så känns det för mig.

Jag håller mig sysselsatt hela tiden, jag jobbar, är ute och går, umgås med människor. Men framför allt jag pratar om andra saker. Jag tjatar hål i huvudet på alla stackare som befinner sig i min närhet eller som går att prata med via telefon. Men dom finns där och lyssnar pratar tillbaka. Jag vet att det bara är just nu, det kommer snart lägga sig. Det kommer bli en stor saknad istället för en ilska som det är nu. Men det kommer också bli en stor ensamhet.

Men jag vill tacka er alla som orkar lyssna på mitt tjat, för det är inte alla som gör. Ni är dunderbara!

Den som inte gör dumheter som ung gör det som gammal

Helgen har varit trevlig, i fredags var jag hemma och tog det lugnt, Egon kom på kvällen och vi hade en mys-kväll med filmer. I Lördags var jag på Emils studentmottagning, jag agerade fotograf, fick några riktigt bra bilder som jag ska fixa i ordning och överlåta till mamma Susanne så hon kan göra en fin studentbok åt Emil.
I går var jag i Hällefors hela dagen, hälsade på farmor och faster och åt mammas goda mat. Det var skönt att komma dit, även om det endast var för några dagar. Det är ett lugn där som inte går att hitta i Örebro. Dessutom är det skönt att slippa laga mat, plocka osv.

Idag väntar just det där, jag ska laga mat tvätta och städa lite. Samtidigt som jag ska försöka fixa bilderna från lördagen, och dessutom måste jag börja med mitt eget fotoalbum, men min alldeles egna speciella minnen från föregående år. Jag ska försöka gör en fotobok för varje år som går, eftersom det kan vara kul att kika på när man sedan blir äldre. Jag har helt enkelt börja tänka som en gammal tant.

Snart är det midsommar, efter det är det endast två veckor kvar av jobb och sedan går jag på tre veckors semester. Då ska jag vara i Hällefors, på uteserveringarna i Örebro och sedan ska jag troligtvis till Mallorca i en vecka. det ska bli skönt att åka bort en vecka, även fast jag inte tror att det kommer bli en lugn vecka. Men nu ska jag fortsätta jobba eftersom lunchen håller på att ta slut. Så nu måste jag fortsätta med mitt vuxenliv, även fast det är roligare att inte vara så vuxen.

Grattis till er alla som tog studenten i fredags, jag hoppas att ni firade er sista ungdomskväll väl. och välkommen ut i vuxenlivet!

Faith is the bird that feels the light and sings when the dawn is still dark

Det var ett tag sedan jag skrev här. Mycket har hänt sedan sist. Vi kan börja med att jag har flyttat, igen! Detta var den fjärde flytten på ett år men jag hoppas att jag kommer stanna längre denna gång. Eftersom min gamla hyresvärd fortfarande sitter häktad för mordbränder började jag se mig om efter andra lägenheter. Jag fick nys om en etta i Rosta som verkade bra, jag var där och kollade och samma dag fick jag veta att lägenheten var min. Första maj, medan alla andra var ute och protesterade, flyttade jag. Jag har fortfarande inte riktigt hunnit få upp alla mina saker då jag jobbar hela dagarna.

Jag har också fått ett nattsällskap vissa nätter i veckan, han heter Egon och är en boxer på ca. 6 år.han är en mysig hund som kommer bo hos mig medan hans husse jobbar natt. Det är alltid trevligt med sällskap på natten.

Jag har också börjat umgås hur-mycket-som-helst med Hanna igen. Det känns bra, jag behöver henne precis som hon behöver mig. Jag mår bra av Hanna. Hon får mig glad och jag mår dåligt när jag inte får träffa henne tillräckligt ofta, sedan gör det mig ingenting om det bara är i två minuter. Vi har alltid något att prata om  och nästan alltid roligt tillsammans.

Jag kan säga att jag har hittat min plats här i Örebro, och jag trivs som fisken i vattnet.

I helgen ska jag åka till Malin i Stockholm, ikväll ska jag gå på konsert med hennes kör. Jag ska också passa på att träffa Carro som fått en lite bebis, Luna. Ska ta massa kort och mysa riktigt ordentligt. Jag ser fram emot denna helg!

Äntligen helg!

Nu är det äntligen helg, om 15 minuter och jag längtar verkligen. Denna vecka har varit väldigt jobbig, jag har haft alla problem som går att ha och allt har krånglat. På jobbet då alltså. Annars på fritiden har jag hållit igång hela veckan, jag har träffat vänner, umgåtts, ätit mat och lite sånt.

Detta resulterar i att jag är helt slut i huvudet nu, klockan 15:46 på jobbet. Det ska bli så skönt att få slappna av, åka till Hällefors och ta det lugnt. Hoppas jag i alla fall. Men vi får se vad Hällefors har att erbjuda denna helg, förhoppningsvis något roligt!

Dagens tankar

Länge sedan jag visade mig här, eller skrev här är väl det rätta att säga. Jag har gjort så mycket på sistone, jag har skaffat jobb, lägenhet, nya vänner och allt som hör där till. Jag mår bra, är glad och oerhört positiv för att vara jag. Jag tar tillvara på min lediga tid mer nu för tiden, det behövs eftersom man jobbar så himla mycket.

Jag jobbar heltid, dock har företaget jag jobbar på blivit uppköpt av ett annat, och vi vet inte hur länge vi är självständiga. Min hyresvärd sitter häktad för två mordbränder, så jag vet inte vad som händer där. Men jag tar dagen som den kommer, allt löser sig i framtiden. Förhoppningsvis har jag både jobb och boende kvar om ett år. Annars har jag förhoppningsvis ett annat jobb och ett annat boende.

Jag har börjat planerat i framtiden, jag ska till Ullared med Hanna den 20 April, jag ska kanske till London med mina föräldrar och min farmor i Maj och sedan planerar jag att tillsammans med Emil åka till något varm land i Juli då jag har min semester.

Livet är på topp just nu, jag bryr mig mindre än någonsin om personer som inte står mig nära. Detta skapar en bra mental stämning i mitt huvud. Allt löser sig!

Utsatta kvinnor

Jag kollade nyss på ett tv-program om några kvinnor i Afghanistan. Jag blev väldigt upprörd när jag såg detta då det handlade om kvinnornas roll i samhället. Där har kvinnorna ingenting att säga till om, där fick under talibanernas styre kvinnor till exempel inte gå i skolan. Anledningen vet nog ingen. En av dessa kvinnor var tolv år (rätta mig om jag har fel) när hon blev bortgift. hon var idag tjugofem år, hade fem ungar och en man på åttio år. Han är alltså femtiofem år äldre än henne, och hennes familj tycker att det är okej. Han är för gammal för att arbeta och familjen är nu fattig och hon tycker att det skulle vara värdigare att dö än att leva det livet hon lever.

En annan kvinna satt idag med i parlamentet, hon lever konstant under hot och tre av hennes fyra barn kan inte bo i landet pågrund av att hon pratar för de kvinnor som lever under förtryck.

Jag kan säga nu att jag är glad över att vara född i detta svennebanan land, då männen inte vågar ta mer plats än i kvinnor. Då kvinnoförtryck handlar om att männen tjänar några tusenlappar mer på samma jobb, och att det bara är en man på skylten för övergångsställen. Jag kan acceptera att jag inte får lika mycket pengar som min manliga kollega när jag arbetar. Jag vet också att om jag kunde göra något som spelade roll skulle jag hjälpa dessa kvinnor, som faktiskt inte ens existerar utan sina män. För dom är precis lika mycket värda som oss andra, och för att hjälpa andra kvinnor som har det sämre kan jag allt förora några tusen kronor i månaden. Det visar bara att jag bryr mig mer om dom utsatta än dom som faktiskt bråkar om dessa tusenlappar.

Årsresume 2011

tvåtusenelva började jag tillsammans med min familj och dåvarande pojkvän. Vi skålade in det nya året, dock var jag nykter eftersom jag hade åkt på halsfluss. Jag trodde då att 2011 skulle vara ett år med många möjligheter och att jag skulle spendera det tillsammans med den jag tyckte bäst om, nämligen Michael.

Året började med mycket stress på grund av skolan, och som en paus från allt valde jag att i februari ta en trip till Stockholm mitt i det värsta snökaoset för att hälsa på min syster. Jag hade då inte träffat henne på flera år, men tyckte att det var dags att träffas igen. Vilket visade sig vara bra, eftersom helgen var väldigt rolig och upplevelserik.
Ungefär två månader senare var det dags för mig att säga hejdå till Michael som stod mig mycket nära. Vi insåg båda två att det inte fungerade och att vi faktiskt inte mådde bra av att vara tillsammans. Tiden som följde var jobbig med mycket bråk, stress i skolan, arbetsimtervjuer i stockholm (då jag faktiskt bestämt mig för att flytta dig efter skolan) och annat. Jag kämpade vidare och tog mig till 31 maj. En dag som var väldigt speciell för mig, det var nämligen dags för bal och få göra sig väldigt fin för en kväll. Jag fick hjälp av min dunderbara moster som gjorde det hon är bäst på, fixa mitt hår och sminka mig(ska jag var ärlig tror jag att hon har valt helt fel yrke och borde satsa som stylist). Någon vecka senare var det dags för studenten, som jag längtat. Detta var en väldigt rolig dag som jag aldrig kommer glömma, jag drack mig full på ett flak, var ute på krogen hela natten och var verkligen en student den kvällen. Jag som hade kämpat så hårt i skolan fick också belöning för det, jag fick ett stipendium av skolan för bra studieresultat, god kamratskap osv.

Det var nu jag var så vuxen att jag var arbetslös. Jag var arbetsös i hela två veckor innan jag akut fick packa mina vskor och flytta till stora staden Stockholm. Jag fick jobb på DHL och flyttade in i syrrans vardagsrum. Det var väldigt spännande, men jag hade mycket hemlängtan, inga vänner i min ålder och alldeles för lånt att pendla till jobbet. Jag kämpade vidare och gjorde mitt bästa. I början av september fick jag nog, och orkade inte bo i vardagsrummet hos syrran längre, så jag packade mina väskor och bosatte mig hos Malin. Samtidigt som detta hände sade jag upp mig på jobbet eftersom jag faktiskt inte trivdes i Stockholm. I tre veckor bodde jag hos Malin, det var en rolig tid med mycket skratt och god mat.

I början av oktober flyttade jag tillbaka hem tillmina föräldrar. Ett beslut som jag absolut inte ångrar alls. Jag blev arbetslös och umgicks mycket med Isabell. Jag träffade strax efter detta en människa som skulle visa sig bli en väldigt nära vän. Jag träffade Rebecca, och vi klickade på en gång. Vi kom väldigt bra överrens, såg lika på saker och ting, har ett liknande temprament mm. Jag tror att om Rebecca hade varit en kille hade hon varit min soulmate. Det är hon nu också, men som vän istället. Jag fyllde nitton och firade det på krogen tillsammans med Rebecca. Innan jag visste ordet av det var det dags att säga hejdå till 2011.

2011 var ett år med mycket nya upplevelser, men det är också det längsta år jag någonsin har varit med om. Jag har varit ledsen, glad, upprörd och ja, 2011 var nog ett väldigt känslosamt år för mig. Jag kan inte säga att jag kommer sakna året som gått, utan jag ser med glädje frm emot tvåtusentolv. Jag tror att detta kommer vara mitt år. Med arbete, goda vänner och en underbar familj.