Jag var så nervös igår när jag skulle prata med min chef om att jag tackar nej till förlängningen. Jag hade målat upp bilder i huvudet där han bev arg, och allt sånt. Men chefen är ju verkligen inte sån, det visste jag ju faktiskt redan. Istället fick jag till svar att han hade förstått att jag inte riktigt trivdes i stockholm. Jag kommer alltså flytta hem igen, till mamma och pappa. Men det gör mig inget, det är där jag trivs och tills jag hittat ett nytt jobb och någon annan stans att bo får jag landa lite lätt där. det kommer bli skönt och jag kommer ha tid att slappna av för första gången på ca ett halvår.
dock vill jag påpeka att jag är ledsen att jag ska sluta detta jobb, jag trivs här som fisken i vattnet. Men jag trivs inte efter jobbet och det är det som väger tyngre denna gång. Men jag är verkligen tacksam för hur bra dom har behandlat mig här, hur mycket jag har lärt mig. Det har varit ett riktigt bra första jobb. Det är synd att det inte kan flytta med mig till Örebro.
Jag har ju faktiskt tre veckor kvar, och jag har under helgen och hunnit flytta till Odenplan och fått en sambo. Min nya sambo heter Malin Jeppsson och är supersöt. Hon har lovat att idag göra korvstroganoff till mig, och jag har köpt lite godis och glass som vi kan ha efter. Sen tror jag att vi ska kolla på Idol. Jag mår bättre nu, av olika anledningar. Jag trivs bättre med boendet nu, det är lite lugnare och skönare dessutom vet jag ju att jag inte kommer stanna här förevigt och jag tror att det är det absolut skönaste. Sen hoppas jag att Malin om några år kommer komma tillbaka och bosätta sig i Örebro, för där passar vi alla!
På torsdag åker jag till Hällefors och hälsar på, där ska jag stanna till på måndag. Jag har tagit lite ledigt från jobbet och jag tror att det gör mig gott. Jag får tänka lite till, hinner söka några nya jobb och ta det lite lugnt innan den sista intensiva perioden tar fart. Jag ska helt enkelt hem och träffa alla nära och kära. förhoppningsvis hinner jag gå ut på 'Hälleforsmarken' och köpa lite godis, träffa gamla vänner och kanske göra som förr i tiden, nämligen dricka alkohol tills jag blir lite fnittrig och allt snurrar även om jag inte åker virvelvinden. denna gången ska jag göra det med min älskade Nicolina. Vi brukar vara ganska duktiga på att bli fnittriga och snurriga tillsammans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar