tisdag 24 februari 2009

Balansen

Jag har på något konstigt vis tappat min dagliga rytm. Den har försvunnit helt spårlöst och jag vet inte hur jag ska hitta tillbaka till den. Min vardag har alltid varit att gå till skolan, komma hem från skolan, käka lite och sedan plugga. Den har försvunnit. Jag känner ingen vilja att gå till skolan längre och att ägna mig åt skolarbeten hemma är det värsta jag vet nu. Jag vill känna den där känslan igen, att nu ska jag gå till skolan och ha roligt. Just den känslan saknar jag och den behöver jag mer än allt annat!

För mig är skolan faktiskt det viktigaste i mitt liv. Eller i högstadiet brydde jag mig knappt om skolan alls, men jag insåg ganska snabbt att med mina betyg som jag fick i nian skulle jag inte komma långt. Skolan är något som faktiskt styr resten av framtiden. Då skolan blev viktig för mig var när jag började gymnasiet, då blev det lite mer valfritt vilka ämnen man ska läsa, man får oftast bättre lärare, mindre plugg hemma och lite mer fritid. Nu, ett halvår senare är allt fortfarande lika i skolan, men viljan att gå dit finns inte längre. Det värsta av allt är om den aldrig kommer tillbaka.

Detta får mig att fundera på om jag verkligen valt den linjen jag verkligen vill gå. Om jag faktiskt vill hålla på med just det här resten av mitt liv. Men jag inser ganska snart att allt faktiskt är rätt för mig. Det ända jag behöver göra är att hitta balansen igen. Men jag vet inte hur jag ska göra eller vart jag överhuvudtaget ska börja.

Jag känner mig faktiskt som en vilsen liten tonåring som inte vet vart jag ska ta vägen. Jag vet heller inte vad jag ska ta mig till för att hitta rätt balans igen. Om det ens går att hitta just den balansen igen eller om jag måste försöka hitta ett annat sätt att få tillbaka alla känslor som helt plötsligt bara har försvunnit. Jag måste i vilket fall som helst försöka orka med vardagen. Hur jobbig den än är, så är det fortsättningen på ett underbart liv. Får jag hoppas i alla fall!


En vilsen flicka,
- Hannaah

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar